Avtalsbarometern 2014

– en undersökning om svenskars inställning till juridiska avtal

Alltför många sambor riskerar hamna i otrygg situation vid en separation

Anders Perméus Anders Perméus, är chefsjurist och grundare av Avtal24. Här ger han svar på vanliga frågor om vilka familjerättsliga situationer som kan uppstå i samband med separation eller dödsfall.

Avtalsbarometern visar att få sambor har upprättat samboavtal eller testamente.
Vad innebär det juridiskt för dem?

– Det är inte ovanligt att par lever tillsammans i många år, kanske ett helt liv, utan vara gifta. På ytan syns ingen skillnad mellan sambor och gifta par, men i samband med en separation och dödsfall framträder skillnaderna tydligt. Om samboförhållandet tar slut kan parterna begära bodelning av så kallad ”samboegendom”. Det innebär att parterna ska dela på eventuell bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk. Varken bankmedel, värdepapper, personbilar eller fritidsbåtar ingår i sambolagens bodelningsrätt. Om parterna har upprättat ett samboavtal kan lagen helt sättas åsido, så att ingen bodelning äger rum.

Vilka risker finns för de sambor som står utan avtal vid en separation
– Om den ena parten äger bostad och bohag, innan samboendet påbörjas, så kan den andra parten inte göra några anspråk överhuvudtaget. Trots, kanske 20-25 år samboende, står den ena parten då plötsligt utan både bostad och bohag efter en separation. I ett äktenskap hade all egendom, som huvudregel, utgjort giftorättsgods och ingått i makarnas bodelning. Endast egendom som utgjort enskild egendom genom t ex gåva, arv eller äktenskapsförord, hade undantagits en bodelning.

Vad händer om en av parterna i ett samboförhållande går bort?
– Om den ena parten avlider, kan en mycket osäker situation uppstå för den efterlevande parten. Sambor ärver inte varandra. En efterlevande sambo har förutom bodelningsrätten, om det överhuvudtaget finns så kallad samboegendom att fördela, endast rätt att få egendom till ett värde motsvarande två basbelopp (ca. 89 000 kr). Resterande egendom (kvarlåtenskapen) ärvs av arvingarna.

Hur blir det om man har barn?
– Barnen i samboförhållandet, även de gemensamma, har rätt att få ut sitt arv direkt. Det är endast en efterlevande maka, i ett äktenskap, som ärver med företrädesrätt gentemot gemensamma barn, inte en efterlevande sambo. När den avlidnes kvarlåtenskap ska fördelas mellan arvingarna vid arvskiftet, finns således risk att den efterlevande sambon måste flytta från bostaden då den ägs helt eller delvis av den avlidne. Om bostaden ägs helt eller delvis av den avlidne måste den efterlevande sambon lösa ut arvingarna, vilket kan bli svårt att klara av ekonomiskt.

– Sammantaget måste de sambor som vill ärva varandra upprätta ett inbördes testamente som dels ger efterlevande sambo möjlighet att bo kvar i bostaden och eventuell fritidsfastighet, dels tillgodoser och säkerställer att såväl gemensamma barn som ”bonusbarn” får den situation som samborna önskar.

Avtalsbarometern visar att få svenskar har upprättat testamente. Vad kan det innebära för efterlevande om det saknas testamente?
– Som jag tidigare nämnt finns det ett angeläget behov för sambor. Därutöver föreligger behov av testamente för gifta par som har särkullbarn, eftersom särkullbarn liksom "sambobarn" har rätt att få ut hela sitt arv direkt om inget annat stadgats. Vidare krävs ett testamente för att reglera situationen då fosterbarn ska ärva, då legala arvingar saknas och man inte vill att Allmänna arvsfonden ska få kvarlåtenskapen.

– Testamente krävs också när det finns speciella önskemål om fördelning av egendom eller då någon som inte är arvsberättigad enligt lag ska få ett belopp eller en andel av tillgångarna.

– Även i de fall man litar på att en tillämpning av ärvdabalken leder fram till en bra och rimlig fördelning, underlättar ett tydligt utformat testamente för de anhöriga när det gäller förståelsen för den avlidnes sista vilja, vilket även minskar risken för framtida tvister.